true love doens't have a happy ending, because true love has no ending

" det finns anledningar till allt. igenom sig själv känner man andra. man var på ett sätt när man började tappa allt, jag känner igen det. exakt av samma beteende möts jag av nu. hålla hårt eller släppa helt? vart finner man ljuspunkten i ens liv när det är så fruktansvärt mörkt? hur typiskt allt kan kännas. man ler och är glad precis så som det brukar vara, men bakom den falska masken är man bara så krossad och bekymrad. man är inte värd något! man har hur mycket fina människor som helst runt omkring sig, men ändå känner man sig så ensam.
man vill vara stark och tänka " du är en katastrof, du är inte värd mig " .

att vara snäll lönar sig aldrig, fuck livet.
jag drar

- like she said..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0