"Livet har blivit en teater. Alla säger sina repliker och går dit dom ska, skrattar på rätt ställen, blir arga, gråter.
Jag struntar i det och låter föreställningen passera utan att bua eller applådera.
Jag har viktigare saker att tänka på, jag är här nu, men ingen ställde frågan, hur."


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0