bild från i somras. ja ni,då var man ju rätt så skapligt överlycklig..
vad är man nu? bara så förvirrad och frustrerad.
hur länge ska man orka det då? och hur lång tid tar det innan den överlyckliga lyckan
hamnar hos mig igen? jisses,vad deep jag blev nu. men jävlar vad jag faktiskt känner exakt
sådär. men vad ska man göra för att få människor att förstå?
försökt för länge,utan någon som helst effekt.
jag vill,så jävla gärna. det är som att jag slits mellan hopp och förtvivlan och knappt
är det inte ens hanterbart längre.

jaja. there you go,soon without me